torsdag, maj 19

En mycket bra dag...

Jag och Emil klev upp tidigt på torsdagsmorgonen för att åka bort till Havremagasinet, där vi skulle möta Håkan Jervholm, som i sin tur skulle ta oss till rekvisitalagret.
Jamtlis rekvisitalager består av långa korridorer fyllda med läskiga saker (som t.ex. skyltdockor som bara sitter och ser ut att kunna vakna till liv vilken sekund som helst)... man skulle kunna spela in en hel skräckfilm bara inne på lagret.
Vi hittade en hel del intressanta föremål som kommer att komma till användning i filmen. Här är några bilder från lagret:
Håkan och den långa korridoren
Vad kan lådorna innehålla månntro?
Nu börjar det likna nåt
Förvaringstunnor

Vi lämnade lagret och gick in på stan och åt. Sedan drev vi runt och letade efter en hög svart hatt (stormhatt eller vad det heter) på Kupan och ett till ställe som säljer begagnade grejer. Vi hittade dock ej någon hatt.
Efter det gick vi till Hobbyboden, där vi träffade Åsa Siika (som spelar en viktig roll i filmen). Vi hade en trevlig pratstund där hon delade med sig av erfarenheter från sin senaste resa, och vi visade henne kostnadskalkylen för smink som vi hade med oss.
Sedan pratade vi med personalen på Hobbyboden ang. eventuell sponsring eller rabatt. De som är ansvariga för den delen var inte inne vid det tillfället, så vi lämnade våra telefonnummer så att de skulle kunna återkomma till oss. Efter det så satte vi oss en stund på en bänk vid stortorget och insöp det vackra vädret.

Klockan närmade sig ett, så vi begav oss mot Jamtli by, där vi hade avtalad tid.
Vi satte oss en stund på en bänk vid det något mindre stortorget och insöp det vackra vädret (och ritade av varandra - utan att titta på papperet när vi ritade - i mitt anteckningsblock).
Vi möttes av Mikaela Gustafsson som med glatt humör visade oss runt på området. Vi hittade den perfekta stugan för inspelningen - ett gammalt tingshus. Helt otroligt... ja, jag låter bilderna tala för sig själva:

Utsidan av huset som ni inte kommer att få se i filmen
Söta skorstenar
Emil bredvid skräckens boning
Dörren till skräckens boning
Här ska vi spela in
Här också...
Här sov det folk

OBS! En hel del av inredningen är för modern, men den plockar vi givetvis ut innan inspelningen.

Medans vi stod där inne så ringde Hobbyboden och meddelade oss om att dom kan erbjuda en väldigt generös rabatt på sminket vi tänker beställa.

Vi fick även se andra delar av området, bl.a. en väldigt idyllisk liten stig där solens strålar faller på ett nästan sagolikt sätt. Väldigt sött!
Ja, ni ser ju själva

Vi lämnade Jamtli-området glada i hågen, dels över att ha hittat en sådan perfekt inspelningsplats och dels för rabatten som var över våra förväntningar.
Nu skulle vi hem och vila upp oss, för senare på kvällen var det dags för ett stormöte med alla skådespelare och crew. Jag gick på affären och köpte kakor. Emil bakade kladdkaka och kokade kaffe, samt tog med termosar och muggar och sånt.

Mötet började 19.00 och alla var i tid. Vi satte oss vid ett bord och började att gå igenom dagordningen. Jag och Emil började med att berätta om hur filmen kom till, samt om vart i produktionen vi befann oss. Vi hade givetvis glada nyheter i och med besöket på Jamtli. Sedan fick skådespelarna och crew berätta lite om sig själva.
Efter det gick vi igenom alla karaktärer i filmen. Sedan delade vi ut en kopia av manuset till varje person och förklarade olika förkortningar.

Genomläsningen av manuset var en underbar upplevelse. Det var länge sedan jag har haft så roligt. Det flöt på underbart. Vi skrattade och hade jätteroligt. Jag var nära tårar när Åsa läste en väldigt sorglig replik - hennes inlevelse var helt enorm. Och en del av handlingen och dialogen var så perfekt att jag och Emil undrade om det verkligen var vi som hade skrivit manuset. När vi hade som svårast att hålla oss för skratt, så var det dags för fika. Alla älskade Emils kladdkaka, trots att nån hittade en fiskelina i sin bit. Eller så var det ett morrhår, eller kanske ett fiskben. Men faktumet att de fortfarande åt av den, är ett väldigt gott betyg ;)
Vi läste klart manuset tillsammans. Sedan skildes vi åt.

Dagen kunde inte ha varit mycket bättre.
Ja vi kunde ju ha vunnit en miljon på lotto, men... äh.

/Stellan